vilken dag!

Den här dagen går till historien. ..och inte som den den bästa direkt...det började med att säga adjö en av mina hyresgästers hästar sedan många många år. Finaste Tompa fick lämna jordelivet i morse. Som stall chef blir man rätt tight med hästarna som alla är olika och som man tycker om olika sätt. Speciellt dom som man umgåtts med i flera år. Så var det med Tompa...Hälsa Saigon där uppe Tompis
Matilda for iväg till sin julklapp medans jag släppte ut hästarna. Adressen var dock fel men vi jagade rätt på den till slut. Då ringde dom från hemtjänsten och sa att de ringt pappa hela morgonen men han svarar inte! Panik! Slängde ut Disco i hagen medans jag oavbrutet ringer pappa och förbereder mig för hur jag kommer att hitta honom . hjärtinfarkt? Ramlat och slagit i huvudet? Förblött? Till slut svarar han äntligen. Då kom tårarna...och huvud värken...
Hem och disciplinerat sätta mig på kontoret och peppra i mig värktabletter inför dressyr träningen i kväll. Kul att vara igång efter hovbölder, cancer,revbensfraktur mm mm men sorgligt hur mycket man tappat...nåja, en ny dag i morgon. Nya tag. Våren är inte allt för långt borta!